När livet vänder

#blogg100
Inlägg nr 33

Jag såg på TV2 igår, När livet vänder. Ett mycket gripande och känsligt avsnitt. En mamma som förlorade sin son, svärdotter och två barnbarn i en fruktansvärd olycka. POFF! så var dom bara borta. Ihjälkörda av en aspackad långtradarchaufför som körde på fel sida. 

Herregud! Det var inte bara dessa fyra oskyldiga människorna han släckte livet för. Före deras bil körde en kvinna. Hon såg bilen, väjde hastigt undan och for ut på åkern och dog omedelbart. En läkare, på väg till sitt jobb på lasarettet. Precis därefter dundrar han rakt in i ungdomarna. Bilen började brinna och alla dog förmodligen ögonblickligen. Själv satt föraren kvar i sin bil, visste inte vad som hänt och inte kapabel att ta sig ur bilen själv, så full var han.

Jag bor i Svedala, så gjorde även familjen som dog. Det var fruktansvärt. Hela Svedala låg i någon slags chock och traumatillstånd. Jag minns det var öppet i kyrkan för dem som ville gå dit. Där var smockfullt. Familjen är/var välkänd i Svedala. 
På lördagen var det dödstyst i hela Svedala. Det var regn och grått och vindstilla. De som var ute, gick tysta med huvudet nedböjt. Själv satt jag hemma vid mitt köksbord. Det var som om tiden stod stilla. Jag satt vid köksbordet och läste hela Ulla-Karin Lindqvists bok, Ro utan åror. Död och elände präglade denna fruktansvärda dag.

Igår talade Ann-Sofie Göthed Dahl om hur det var. Detta fruktansvärda att förlora en son och hans lilla familj. Barnbarnen var 1.5 år och den minsta endast 17 dagar. Hur överlever man en sådan tragedi med förståndet i behåll? Det är inget man ens i sin vildaste fantasi kan sätta sig in i.

Jag tror inte att jag någonsin skulle kunna förlåta det fyllot som gjorde detta. Ann-Sofie har förlåtit. Stort och ädelt av henne. Kanske för att hon arbetar som drog-alkoholterapeuft? Sonen hon förlorade läste också till alkoholterapeuft. Ödets ironi! Hon förstod att han var sjuk, inte var medveten om vad han gjorde. Det var sjukdomen som styrde honom. Hur det gick för chauffören? Han fick behålla sitt körkort. Han kom inte från Sverige. Han fick åka hem till sitt hemland. Gode Gud, må han köra nykter i fortsättningen.

Ja, så snabbt kan det gå och livet vänder som en orkanvind. Efter detta inlägg känns det lite torftigt att prata om stundande påsk och dess förberedelser. Jag avslutar här.