Hmm,, vad ska jag svälja?
Svälja förtreten att ha köpt en fejkad gran?
Svälja att jag har fallit för trycket att inte ha en äkta gran?
Tror inte det. Funkar inte så.
Går ni i tankar att köpa en "plastgran", så tänk efter mycket noga.
Efter det, tänk en gång till. Ett gott råd.
Varför? Jo du går miste om hela den härliga jakten efter den perfekta granen.
Letandet, vändandet, vridandet, nej denna kan vi inte ha, tittar fler gånger, tittar på massor med granar. Du vill ju inte ha en "hörngran" eller en gles och spretig gran.
Du vill ju ha en riktig Kalle Anka gran. Du vill ju ha en sådan du sett på TV eller i heminredningsreportage.
Granförsäljaren håller på att bli vansinnig på dig. Själv är du svettig och ångesten kommer krypande. Du intalar dig att det är du som betalar, försäljaren kan blänga surt hur mycket han vill. Du är chefen i detta läget.
Sen, äntligen hittar du den! Wow, där satt den!
Du betalar, DYRT, får den inbakat i ett nät så den ser ut som en grön säl.
Hem, få den att sitta rakt i foten, svära lite, och sen äntligen står den rakt. Klippa av nätet. Och woww! Grenarna fäller ut sig som en ståtlig påfågel. Vrida runt lite och där, perfekt.
Klä den med allt du vill, granskar, fnyser på näsan, klär on granen, håller på att fjunta fram och tillbaka, ger upp, den är bra som den är. Typ.
Så har jag det varje år. Det hör liksom till. I år med en "låtsasgran", blev det fel på riktigt. Ingen känsla, konstigt, men ångest? Ja det är klart det blev ångest! Jag svek ju mig själv!
Granen som nu står där och ser ut att skäms lite, ungefär som "det är väl inte mitt fel att du fegar ut och använder ett plagiat som jag"!! Skyll dig själv ungefär.
Så är det mina vänner. Gå aldrig ifrån ett vinnande koncept, även om det innebär ångest, för den går över.
Med en "låtsasgran" så hänger ångesten på alla grenarna. Hur mycket du än sväljer.
