tisdag 31 december 2013

En liten test

I dag har jag fått en iPad. Förhoppningsvis kommer jag att blogga härifrån och då ska det jäklar i min låda bli liv i denna bloggen också.

 Vad tror ni? Kommer det att funka? Kommer jag att begripa mig på denna nya tekniken? Om allt blir som jag vill så kommer det att läggas in lite bilder också.

Det sägs ju att allt går utom nyfödda bebisar, så då ska det väl bli bra, eller hur?
Ciao //

tisdag 10 december 2013

Nä, det var som jag misstänkte..

Här har inte hänt ett dugg sen sist. Tragiskt och ledsamt att här inte händer något.

Då rör det sig mer på hjärnkontoret kan ni tro. Där virvlar siffrorna runt. 64 snart 65, 64 snart 65, hela tiden.Vad betyder detta? Jo, det är min ålder!

Jag brukar inte erkänna det ens för mig själv men så är det.

Tre och en halv månad kvar till pension! Hoppla!! Och det är jag inte redo för. Inte än. Detta måste man bearbeta och förbereda och det har jag inte gjort. Det är inte bara så att bli pensionär. Det måste man vara mogen för och det är inte jag. Inte än.

Dags att ta tag i detta faktum kanske?  Det blir inte lätt för jag har 60, 61, 62 och 63 också att bearbeta. Nu blev det mycket på en gång. Och Nobelpriset i matematik gick inte till mig.......


torsdag 24 oktober 2013

Dags att ta ställning?

Att vara eller icke vara?
Om 4 månader och 7 dagar har jag rätt att gå i pension.

Alltså den 1 mars 2014 är jag berättigad att titulera mig Folkpensionär. På riktigt. Jag har också rätt att arbeta tills jag är 67 år. Alltså till mars 2016. Det är 2 år, 2 månader och 7 dagar till.

Fram tills i natt, hade jag bestämt mig för att arbeta 2014 ut. Med viss reducering. Heltid mars och april och sedan 3 dagar i veckan året ut.

I dag på morgonen vet jag inte hur jag ska göra.

Anledningen till mitt huvudbry med att "vara eller icke vara" beror på en händelse igår när jag var i Ystad och arbetade. Mycket tråkigt.

En person som inte arbetar på min arbetsplats, eller i min organisation och därmed inte vet hur våra arbetsregler ser ut, talade om för mig vilken dålig människa jag var.

"Du är totalt känslokall och du har ingen förmåga att känna sympati för människor, du förstår inte när människor är nervösa och stressade inför en situation, du har inte förmåga att förstå andra människor, sådana människor som du kan inte få något annat jobb, ett jobb där man är trevlig och har roligt, ett sådant jobb kan du aldrig få, därför arbetar du här. Jag hoppas du mår riktigt, riktigt dåligt ikväll när du kommer hem. Riktigt dåligt, tänk på det och du förtjänar inget annat"!

Svälj! Det känns inte roligt.

"Felet" jag gjorde, var att hans son var tvungen att följa samma regler som alla andra.

Det händer tyvärr ganska ofta att jag blir utskälld av personer. Personer som gapar och skriker på mig, talar om för mig att jag är en fullständigt idiot som inte kan göra "vissa undantag" just för deras skull. Dessa personers skrik och glåpord kan jag ganska snabbt skaka av mig.

Personen igår, gapade och skrek inte, han spände bara sin iskalla blick i mig och pekade med hela handen efter varje mening och upprepade flera gånger hur känslokall jag var.

På min arbetsplats har vi som jag nämde, vissa regler och föreskrifter som vi måste följa. ALLA som jobbar här måste det. Gör vi inte detta så begår vi tjänstefel och det är det ingen av oss som strävar efter. Att begå tjänstefel.

Jag kan också tala om att till min arbetsplats kommer man FRIVILLIGT. De har ingen skyldighet att komma hit och det är inte heller en rättighet.

Det är frivilligt och det kräver en del kunskap. Antingen intar man den själv eller så går man i en skola. Var och en avgör själv hur den ska göra. Det är inte gratis och det kan bli ganska dyrt.

Nu måste jag ta ställning. Vara kvar eller inte.

Det är mitt beslut och det är frivilligt. Jag måste bestämma vilket alternativ jag ska välja.

By the way, det är 2 månader kvar till Julafton.  Ciao

onsdag 16 oktober 2013

Ha en fortsatt bra dag

Folk säger ofta/alltid;  Ha en fortsatt bra dag!

Men tänk om nu dagen har börjat som ett brinnande helvete? Försovit sig, ungar som krånglar, varmvattnet fungerar inte, håret spretar som en golvmopp som borde vara förpassad till soptippen, kläderna sitter inte bra, kommer på att du måste tanka bilen för det glömde du igår kväll osv.

Ni vet själva vad som kan göra en vansinnig. På detta så kan man utan någon som helst förvarning bli anfallen av det värsta av allt, nämligen ÅNGESTEN!

Den bara kommer från ingenstans, hänger runt halsen så du inte får luft! Hamrar inne i huvudet, lämnar sus i öronen och hjärtklappning. Jodå, så kan det vara.

By the way, Ha en fortsatt bra dag
//Ciao

tisdag 15 oktober 2013

Det är något med Lund som inte stämmer

Jo, så är det. Lund har en stark förmåga att ta fram det alldra sämsta i mig. Faktiskt.

Jag blir på riktigt uruselt humör. Gnällig, otrevlig och sur som ättika! Jag vet inte varför, Lund i sig är väl en trevlig stad skulle jag tro, men det är nog platsen jag befinner mig på när jag är här en gång i veckan.

Lite i utkanten, i en källarelokal. Vårt personal/lunchrum är som en husvagn. Ingen kan resa sig utan att någon annan måste flytta på sig! Satans jobbigt, för alla.

Lunchrum? Nä det är ett "kyffe"!! Så är det och här trivs ingen och ingen kopplar av och njuter av medhavd lunch. Vi bara äter maten och smågnäller lite. När jag kommer hem på kvällen är jag totalt slut på hjärnkontoret av allt jäkla gnäll jag har lyckats få ur mig. Otroligt vad man kan kräka ur sig på en enda dag! Och att ett huvud kan innehålla så mycket negativa tankar! Oj Oj Oj..

Så var det sagt.  Ciao

onsdag 4 september 2013

Klädesproblem

Hösten är ju som sagt på intågande även om vi har underbart väder idag. För min del får hösten gärna krypa sakta fram. Ingen brådska.

Och så har vi ju det där med kläder. Jag måste åka in till stan och handla. Springa ut och in i affärer, våndas, trängas, prova, hitta en massa jag inte vill ha.

Jag brukar plocka till mig fem svarta tröjor och tre par svarta jeans. Som vanligt. Jag kommer att titta mig omkring för att se vad andra köper. Alla är målmedvetna, känns det som. Någon har en märklig blus i handen, en annan har en kofta som är beige, en bär runt på något klänningsliknande. Jag kommer att titta på dem och undra "hur tänker ni här"? och när och var använder man dessa plaggen?

Jag kommer att titta på vad jag själv släpar runt på och kommer att konstatera; "det är du som är pucko Karin"!

Jag kommer att hänga tillbaks plaggen, men kommer att behålla en tröja och ett par jeans. Sen kommer jag att gå vidare till sjalar/halsdukar, kommer att ta två stycken i lite glada färger.

Precis som vanligt.

Sen kommer jag att gå till kosmetikan. Köpa några lotion som doftar gott, några duschcreme och ett eller två nagellack. Precis som vanligt.

Här snackar vi enkelriktat på hög nivå, eller hur?

Jag kan tillägga att det händer någon gång att jag köper något plagg som inte "är som vanligt". då brukar min dotter säga; "men den är ju snygg mamma, den kan jag kanske få låna någon gång". Javisst, säger jag. Du kan få inviga den!

Världsliga problem eller hur?    //Ciao mina vänner



tisdag 3 september 2013

När det är som det inte ska

Ja, det gick ju inte som jag hade tänkt med att starta en ny blogg. SUCK! Den gamla fick ju bara byta nytt namn. Om jag ska vara ärlig så ser jag ingen vits med det, men nu är det som det är och så får det vara tills jag samlat nya krafter och fått ordning på hjärncellerna. Så är det och hjärnceller är inte att leka med.

Tiden rusar iväg känns det som. Jag hänger inte med riktigt. 3:dje september redan! Hu, så hemskt.

Vissa bloggar jag läser är lyriska över att hösten är på väg. Jag förstår inte det. Hur tänker dom?
Dom lääängar efter att ha yllekofta hela dagen, raggsockor på fötterna och krypa ihop i soffan med en fleecefilt över sig och en stor kopp ryckande te i händerna! Dom skriver/pratar om hur det rycker ur munnen när de går en långpromenad och hur färgglada och krispiga löv knastrar under stövlarna!

Så är det inte i min värld. Jag känner en vind som biter ända in i ryggmärgen och som skoningslöst sliter löven bort ifrån alla träden. Löven flyger runt som oroliga andar i luften och ligger sedan gråbruna och snorhala på marken.

Träden står som förtvivlade skelett och vajar med vinden. Vissa grenar slits skoningslöst bort av den hårda blåsten.

Jag ser inget lyriskt över detta och fleecefilten, yllekoftan och raggsockorna har jag för att överleva när jag fryser så jag hackar tänder.

Just nu är mörkret på ingång att lägga sig över min trädgård och solcellslamporna lyser svagt. Jag tror jag ska tända några doftljus från Plain Vanilla! Nä det är nog inte doftljus som är från Plain Vanilla, det är...

Jag tänder några vanilla doftljus från IKEA. Så får det bli. Ljusen som doftar äpple och kanel får vänta ett tag till.

Ja, det var allt från Karin med K idag. Hoppas ni får en härlig kväll. Ciao och Bonna Notte

måndag 2 september 2013

Nytt namn

Ja, du milde skapare, hur svårt kan det vara? Ja, jag vet inte, har inte en aning! Jag bytte namn från Karin i Svedala till Karin med K.

Nu får jag fortsätta skriva här. Jag klarar inte av hur jag ska gå tillväga annars!

Det här med att byta namn på bloggen var ju "lika lätt som att klia sig i huvudet"! Jo, det är sant, men att ändra typsnitt och design är som att flytta Universum! Oh my God!

När jag pratar med folk, så säger de att "det är bara att ändra"!! För vissa kanske, men icke för denne Karin med K. Punkt.

Ja, jag ska inte ge mig än, under har ju skett förr och sker fortfarande för vissa. Jag får klura på lite till, men inte idag. Nu är jag slut på hjärnkontoret och irritationen är ganska stor, på gränsen till vansinne för att vara exakt. Jo det är sant.

Karin med K lägger ner för ikväll och återkommer när adrenalinet har lagt sig på normal nivå.

Ciao från Karin som stavar med K


onsdag 21 augusti 2013

Nu ska det bli allvar

Ja. det är min ambition i alla fall.

En vänlig själ sa till mig häromdagen "har du slutat blogga"? Jösses, någon har/läser min blogg! "Ja, det gick inte, det blev mest gnäll" svarade jag. Ingen orkar väl med att läsa en massa gnäll? "Jo, du gnäller så roligt, det är kul att läsa din blogg". "Men jag har ju inga bilder", säger jag. "Det gör inget, det är roligt ändå"! Men tack så mycket. Det värmde gott kan jag tala om.

Från första början hade jag en blogg på Aftonbladets Bloggportal i ca 2 år. Då hade jag inga problem, jag gjorde inlägg dagligen, utan bilder, men en del sådana där Smylies ni vet. Jag hade läsare som kommenterade och gillade. Vissa var personer jag kände men de flesta var okända för mig.

Så kommer den dagen när AB bestämmer sig för att lägga ner sin Bloggportal för privatpersoner. Då började mina problem.

Jaha, vad gör jag nu? Jag vill ju blogga och jag tycker det är roligt. Jag startade bloggar både här och där. Det gick inte. Jag fick skrivtorka. Ett av ställen jag bloggade på var Amelia. Herrejisses! Där var jag en "katt bland hermelinerna". "Kom inte hit och tro du kan blogga" ungefär så. Där styrdes "vanligt folk"-bloggarna av ett gäng bloggerskor som hade någon slags inbördes beundran. Åtmindstånde upplevde jag det så och stängde ner den bloggen efter bara ett par månader.

Jag fortsatte att hatta hit och dit. Fastnade här på Blogspot.com. Här är inte svårt att skriva inlägg eller lägga upp bilder. Att jag inte fixar bilderna beror inte på Blogspot.com, de beror på att jag är en "fubick"! Men jag kan, om jag anstränger mig och hittar mina bilder!

Däremot har jag mycket mycket stora problem med att få en snygg design på bloggen. Jag fattar helt enkelt inte hur jag ska göra! Hur svårt kan det vara? Där är mycket bra info om hur man går tillväga, men jag är blockerad på hjärnkontoret. Så är det. Tragiskt men sant.

Nu har jag bestämt mig. På riktigt och allvar. Jag startar en ny blogg här på Blogspot.com.

Karin i Svedala, Vänsterhänt och Spridda Skurar får gå i förtidspension. Så får det bli. På riktigt. Jag börjar helt enkelt om från början.

Jag läser en massa andras bloggar, vissa byter bloggplats eller namn och då "länkar de över" till den nya! Mama Mia, det kommer jag inte att klara av och lika bra är det. De inläggen jag gjort behöver inte "gå i repris", det kan vi väl vara överens om, eller hur?

Vissa av de få bilder jag har lagt in i de tidigare bloggarna kan kanske användas igen. Om jag hittar dom!

Bara kanske. För vid ett bloggtillfälle när jag skulle lägga in en bild och det inte funkade, hur jag än försökte, blev jag till slut så förbannad att jag kastade hela bildmappen i papperskorgen! Jo, så gjorde jag.

En kunnig person har sagt till mig att jag kan plocka upp dem ifrån papperskorgen igen. Jasså, hur gör man då? Detta får jag klura ut.

Men som sagt, jag startar en ny blogg igen. (man får ju inte ge sig). Nya bloggen kommer helt enkelt att heta Karin. Karin med K.

När den är klar att publicera vet jag inte, men den kommer, utan tjusig design, dock en design gjord efter bästa förmåga.  Tack för nu och Ciao//







fredag 2 augusti 2013

Dags för uppryckning

Så är det väl. Dags för mig att rycka upp mig och sätta igång lite liv i denna blogg! Det är minsann inte lätt, jag har fått skrivtorka.

Inget roligt alls. Jag köpte för ett bra tag sedan en Laptop för att kunna blogga när jag vill. Har jag en Laptop så kommer allt att fungera hur elegant som helst tänkte jag. Ha, det har inte fungerat alls.

Så här ser den ut och en blinkande mus också
 

 
Så nu sitter jag här, med min Laptop och glammiga mus och inte ett dugg händer!
 
Det är fredag mina vänner, solen gassar, värmen är underbar, det är riktigt ljuvligt. Precis som jag vill ha det.
 
Jag fortsätter lite senare, ska bara skaffa inspiration! Finns det botmedel mot skrivtorka? 

onsdag 29 maj 2013

Jag undrar

Jo, jag undrar om det finns någon som läser en blogg utan bilder och käcka inlägg, samt blogg som inte har en tjusig design?
 
Finns det sådana människor?
 
De absolut flesta bloggar har fantastiska foton och bloggarna är fenor på att baka, laga mat, inreda sina vackra hem och klä sig i det senaste nytt!
 
Jag är nog en katt bland hermelinerna!! /Ciao
 
 

fredag 24 maj 2013

Vad hände?

Värmen tog Time out!

Lite väl förhastat kan jag tycka. Den hann ju knappt bli riktigt varm, eller hur? Som att kasta in handduken innan ronden ens har börjat!

 Kan man hoppas på omstart snarast möjligt?   //Ciao

tisdag 21 maj 2013

Svedala-Lund Tur/Retur

Hur svårt kan det vara? Egentligen?
Kära ni, förmodligen hur svårt som helst! Jag vet inte vad som blir fel men något "skiter sig" ibland. Jag kör som jag ska, håller hastigheten, följer alla vägvisningar, med andra ord, jag sköter mig.

Det var ett tag sedan jag var i Lund. (mitt försvar idag). Till Lund, inga problem det gick som en dans! Plötsligt var jag framme, utan problem och trots vägarbete mellan Holmeja-Klågerup, ha, det fixade jag med bravur! jo, det gjorde jag.

Arbetsdagen i Lund gick bra, inga problem, inga anfall, ingen irritation. Allt flöt som det skulle.

Dags att köra hem. Då börjar det lite smått i min hjärna, "skärp dig nu Karin, håll tungan rätt i munnen osv". Ha, säger jag till mig själv, lugn och fin, det är samma väg fast "typ baklänges".

Och då börjar det, hjärnan får flipper! Baklänges? Hur då? Hjärnan arbetar för högtryck. Jag säger till mig själv; "Följ anvisningarna för FAN, följ skyltarna Trelleborg Sturup, hur svårt kan det vara?

Nu blir jag arg på mig själv. Läs på de blå skyltarna, kör som där står!

Herregud, jag är i uppror inombords, biter ihop tänderna, koncentrerar mig så jag får huvudvärk, fingrarna får kramp runt ratten och jag börjar bli hysterisk! Skäller på mig själv i bilen, måste stänga radion, den stör mig, jag hör inte vad jag skriker åt mig själv! Jag kan knappt öppna käften, så hårt har jag bitit ihop!!

Gud i London och Karin i Svedala!! Vad är detta? Jag har inte kört fel, jag är rätt, ändå skriker jag på mig själv! Pust, jag lugnar ner mig.

Det dyker upp en skylt "Välkommen till Staffanstorp" Vafan, har jag kör fel? Vad gör jag i Staffanstorp? Nytt "flimmer" är på ingående. Här lugnar jag ner mig själv, "du är rätt Karin" Staffanstorp passerar du, precis som vanligt" Tack

Väl hemma i Svedala, hastigheten är på denna väg är 30 km. Tack för det. Jag kan lugna ner mig, vänta in min själ och hurra högt "Du är hemma Karin".
I detta läget tycker jag att det skulle vara 30 km på alla vägar!

Ja kära ni, jag börjar förstå varför jag är så trött när jag varit i Lund.

Lite annat strul hemma som skrivare ur funktion, ett bokförings-system jag inte fattar och ett hem som behöver lite omsorg samt mat som ska lagas, ja, det tar vi en annan gång.

Ha en skön kväll mina vänner.  //Ciao och Bonna Notte



söndag 19 maj 2013

Regnet det bara öser ner

Ja inte just nu, men tidigare idag. Ska inte klaga, det behövdes i krukor, rabatter och gräsmatta, men ändå, det bästa är väl ändå om det regnar lite lagom varje dag mellan klockan 22.00 och fram till klockan 03.00, eller hur? På så sätt har det ju slutat regna när tidningsbäraren ska leverera våra morgontidningar. Han/hon blir inte våt, allt perfekt.
Igår hade vi ett litet grillparty här hemma. Barn, barnbarn och en gammal man.(min pappa) Det blåste som fan men det är smällar man får ta.

Bilder från denna kväll finns inte. Nä, jag glömde att fotografera!! Kanske för att grillen också glömdes för ett ögonblick och SMACK!! köttet brändes. Bara på ena sidan och inte allt, men ändå, läge för ett hysteriskt anfall.

Och det här med bilder, jag har lyckats att lägga in alla mina bilder här på datorn. YES! Applåder tack..

När jag tittar på bilderna så får jag tyvärr inse att jag är inte någon fotograf. Inte ens en amatör. Jag är bedrövligt kass! Trist men sant. Jag blir både trött och ledsen! 

Denna söndag har annars varit ganska "off" om jag säger så. Inte många knop här inte, för att vara riktigt ärlig; Inga alls faktiskt. Resultatet av en sådan "offdag" blir ju totalt värdelös. Logiskt, eller hur?

Ja, så här galen kan man se ut efter en "offsöndag". Ögonen i kors och fullständigt nollställd.
 
Jag bjuder på denna bild och hoppas ni får en härlig kväll. Finalen i hockey, Sverige mot Schweiz. Vem vinner?   //Ciao och Bonna Notte   
 
 
 

 
I

fredag 17 maj 2013

Herrejösses

Och Gud i London! Att det ska vara så svårt att komma loss. Det är fanimej nästan på gränsen till apati.

Jag har så mycket att skriva, så många bilder i min kamera!! Jag har varit i Toscana drygt 10 dagar. Förstår ni vad jag har många bilder, massor med härligt att berätta?

Ska skärpa mig igen.

Ciao

lördag 13 april 2013

Och plötsligt blev det som vanligt

Shit, vad jag blir trött!

För ett par minuter sedan hade jag huvudet fullt av saker att skriva. Jag sprudlade av energi och tänkte; nu, nu ska jag blogga!!

Vad händer tror ni? Jo, skrivkramp och tomt i bollen: Som vanligt..

Detta är sjukt. Är det bara jag som blir såhär? Vet ni, ibland tänker jag att jag skulle ha en datorsladd kopplad direkt till hjärnan, bara låta den gå loss och skriva ner vad som rullar runt. Då hade det blivit bra tror jag men, nu är det inte så. Jag får återkomma när hjärnan är intakt med mig. Så får det bli.

Ciao

måndag 25 mars 2013

Det är något som inte stämmer

Det är min åsikt i alla fall, för hur är det möjligt att det är -7 grader den 25 mars? Vi är inne i påskveckan. En sådan vecka ska man pyssla i trädgården, städa bort vintern och plantera lite vårblommor i de tomma krukorna.

Så är det inte, det är svinkallt och att solen lyser, ja vad hjälper det?  Jo, lite men det är inte roligt. Jag ska försöka fixa lite rolig Påsk inomhus och förhoppningsvis blir det plusgrader i uterummet i eftermiddag för då ska jag städa upp där lite och sätta lite påskliljor i krukor. Ett enormt stort Påskris pyntade jag igår, (nåja stort i alla fall). //Ciao

söndag 3 mars 2013

Bloggen som saknar aktivitet

Så är det. Varken mer eller mindre. Ingen aktivitet alls.

Igår var jag och några av mina vänner från -60talet och käkade lunch på Möllan i Malmö. China Garden för att vara mer exakt. Om vi hade kul? Absolut, vi pratade stundtals i mun på varandra. Så blir det ibland. Tre ivriga och glada f.d Mods har mycket att ventilera. Den ena tjejen hade jag inte sett på nära 30 år!

30 år!! Kan ni förstå hur mycket vi pladdrade och det var precis som om det var förra veckan vi sågs. så kändes det. Alla var sig lika (nästan i alla fall) och lagom tokiga. Absolut underbart hade vi.

På kvällen bar det iväg till nya festligheter. Då blev det italienskt för hela slanten. 4-rätters, gissa om jag var mätt? Jättetrevlig hade vi också. Precis som vi brukar ha.

Denna söndag har ju bjudit på vårlikt väder och fågelkvitter. I mitt uterum var det på eftermiddagen 32 grader varmt!!

Jag satt och bara njöt och längtade till riktiga våren. Den kommer snart, snart. Den är så välkommen så.

Jag har en köttgryta som puttrar på spisen sedan 3 timmar tillbaks. Snart klar och då är köttet precis så mört att det faller sönder. Visst låter det gott så här en söndag när våren har visat sig lite?

Vem vet, kanske får jag lite fart på den här bloggen nu när våren  sig? Kanske?? 

Nu fortsätter jag med denna söndagen. Ciao

söndag 24 februari 2013

En Söndag

Söndagen kom ju alldeles för snabbt tycker jag. Jag har jobbat hela veckan och det gick bra. Visserligen har jag varit "trött som ett ålderdomshem" på kvällarna men det är smällar man får ta. Fredagen kom och den var lugn. Lördagen gick i festens tecken. Goda vänner på 3-rätters. Lyckat och gott och väldigt sent!

Nu är jag snart på G att laga ny mat. En buffé av något slag med lite av varje. Barn och barnbarn och unga fru Färdenstam kommer klockan fyra.

Jag gilllar verkligen min stora brokiga familj. Jag gör det.  Ciao

söndag 17 februari 2013

Snart dags att dra

Dra till sängen alltså. Efter 18 eller 19 dagars influensa så är jag "feed up" Nu får det räcka, så känner jag. Himmel vad det tar på krafterna! Nu orkar jag inte mer. I morgon beger jag mig till jobbet. Återstår att se om jag orkar en hel arbetsdag. Jag är ju van, eller har varit tvugnen, att vila minst fyra gånger om dagen!

Söndagen har gått sin gilla gång utan några som helst roliga saker att skriva hem om. Jag har vilat idag också, fast bara två gånger, så visst är jag på G?

Jag har haft ett litet hemmaspa. Bastat i våran Ir-bastu. Ni vet en sådan som ger medelhavsvärme. Satt i 65 grader tjugo minuter. Det ska vara bra för leder, välbefinnande osv. Den är även bra för celluliter! Sådana har jag inga och förhoppningsvis får jag inte efter detta!

Vet ni att efter en sådan här pärs, där jag bara har suttit, legat, suttit och legat osv. så kan man alla såpor som går på vissa TV-kanaler. Dessa husfruar i Miami och New Jersey tex. Men är dom pantade på riktigt? Jag har också fått se Top Models i både Sverige och USA!! Gode Gud, ge mig styrka.

Jag har också besökt vårdcentralen här i Svedala och det var  en upplevelse kan jag tala om. Mama Mia!

 Hur är det här då, frågar doktorn. Inte bra, säger jag, Nähä, säger hon!! Vad tror hon jag kom dit för? Inte var det för att få lite matrecept kan jag säga.

Det finns säkert mer att berätta men det avstår jag ifrån. Nu laddar jag för vecka 8 och hoppas det ska går framåt. Jag har lite kvar på min penicillinkur så visst kommer det att ordna sig.

Det enda som oroar mig just nu, är att meterologen hotar med mer minusgrader och snö!!  Ja, shit happens.  Ciao alla där ute

torsdag 14 februari 2013

Alla hjärtans dag

Jo, det är idag, men borde kanske vara alla dagar och mest idag? Vad vet jag.

Eftersom det är en "hjärtedag" så tänker jag strunta i min influensa. Nu får det vara nog. Vill inte mer. Nu vill jag vara pigg, glad och full av energi. Så vill jag och jag tänker göra ett tappert försök i alla fall.

Kanske ta tag i ett och annat att pyssla med. Akta mig för att titta för mycket ut i trädgården, där är ju bara snö! Kanske försöka (igen) att lägga in bilder på datorn för att kunna lägga in lite här i bloggen! Jag raderade ju alla för ett tag sedan! Har dock en del kvar på USB och i Iphonen.

Som denna tex.
Minsta barnbarnet, Miranda
 
Som ni ser, jag kan lägga in en bild. Heja mig.
Ha en underbar dag alla där ute i etern  Ciao



onsdag 13 februari 2013

Tiden står stilla

Så känns det. Som om tiden står stilla. Det är tröttsamt att ha influensa har jag konstaterat och det vill jag inte har fler gånger. Det tar bara kraft och energi som jag behöver till annat.

Som att blogga tex. Det går riktigt trögt härinne. Ute också för den delen. Ska vintern inte försvinna snart? Jag är säker på att vi är många som väntar på våren, många fler än de som gillar vintern. Det är jag säker på. Tvärsäker. 

Jag tittar ut i trädgården och ser bara vitt. Ingen gräsmatta skymtar fram, några trädgårdsstolar har blåst omkull. Det lilla bordet och två stolar står pall, men är övertäckt med snö. Jag tänker att jag ska resa upp de stolar som blåst omkull, men det blir inte mer än en tanke.

Jag blundar och försöker se hur det ska se ut. Det går inte. Jag ser ingenting, bara vinter och kyla. Inte ens fåglarna syns till. Det är tragiskt.

Här i "Svåra Huset" finns massor att göra och trädgården är lite prioritering detta året. Det är mycket som ska göras, allt tid kommer att behövas så det skulle vara rätt bra om snön försvann och termometern lade sig på lite plusgrader, eller hur?

Under tiden får jag nöja mig med trädgårdstidningar och reklam från plantskolan. Så är det.  Ciao

måndag 11 februari 2013

Herregud! Typ..eller?

Kära vänner, jag har varit sjuk i ca 12 dagar! Ja så är det. Jag kontaktade vårdcentralen här i Svedala. Jag behövde papper på att jag är sjuk!

Fick en tid, gick dit. anmälde mig och hela den procedur som det innebär. Vi har inga papper på dig, säger de! Typ, vem är du, finns du? osv.

Jag är här och jag är inte frisk säger jag!

Hade en telefontid klockan 08.30.Fick besked att min tid var 11.oo. Kom i god tid, sade den vänliga rösten. Jag kom i god tid, ca 15 minuter innan. Registrerade mig, betalade och fick sitta ner.  Jo, så är det.

Satt i väntrummet, undrade om det var "Gökboet i repris"?? Hallå, vad sysslar vi med i svensk sjukvård? Här tassade folk omkring. De flesta var stamkunder som personalen hälsade glatt på, En man kom i filt-tofflor! "Hej Ivar, hur är det? var det en sköterska som sa!!" Och här sitter jag, typ Nobody!! Förmodligen väldigt obekväm för personalen!

Kom in i ganska bra tid till min doktor. Hon var fullständigt nollställd och undrade; "hur är det här"?

Ja, vad fan tror hon? att jag är här för att få lite nya matrecept, eller?

Jag är inte frisk, säger jag. Jaha, säger hon, vad är det då?

Jag blir skickad att ta prover, dessa är inte bra!! Tillbaka till trötta doktorn. Jaha, säger hon, detta ser inte bra UT!!! Nähä! säger jag. Vad gör vi nu?

Ja, jag vet inte säger hon! Oj, tänker jag.. Hon skriver ut en massa medicin till mig och säger; tack för besöket!

Jag säger; jag behöver papper på att jag är sjuk som min arbetsgivare vill ha.  Jaha, så du jobbar, vad jobbar du med?  Jag talar om för henne och hon säger; Ojdå, jaha. Skriver ut ett läkareintyg till mig och säger Ja då var det klart, krya på dig!!

Är jag "ur banan" eller vad är detta?

Detta inlägg är väl OK utan bilder? Vad säger ni?  Själv undrar jag; vad är det som händer? Ciao

fredag 8 februari 2013

Äntligen FREDAG

Här i Svedala vräker snön ner just nu och det är inga små flingor kan jag tala om. Ska det vara nödvändigt en Fredag?

I dag ska jag försöka styla denna blogg lite. Ja, jag vet, har sagt det förrut men "idag" måste ju komma förr eller senare! Eller hur, visst är det så ??

Återkommer kanske lite senare idag. Nu ska jag plocka lite ibland mina växter. Ciao

torsdag 7 februari 2013

Det här med glödlampor

Eller vad de kallas nu förtiden! Jag kan bli lite hispig. Den typ av glödlampa jag köpt funkar inte i alla lampor. Eller vad de kallas. Vissa är större, vissa är mindre och vissa är inte som andra! Här kan man faktiskt få kramp. En lampa har lagt av i badrummet. Givetvis är det den som ska lysa så jag ser var jag ska sminkar mig rätt! Förstår ni?

Skit vad jag blir trött. Varför har jag alltid fel lampor hemma?

Så är läget hos en förkyld medborgare. På radion sade de att det finns tre styck former av influensan. De sade inte diagnoserna på dessa! Vilken har jag? Hade hjälpt jättemycket att få veta. Det är ju så gott folk, att vet man, ja då blir man genast lite friskare. Eller hur?

Bilder? Kommer, kommer så fort jag har fattat och vem vet, jag fattar kanske fortare än jag själv fattar!!!!  Ciao

 

Tänk om det blir idag

Ja, tänk om jag lyckas med något snittsigt i denna blogg idag! Oj, oj.

Det är torsdag och jag är fortfarande riktigt förkyld. En sådan där bonnaförkylning ni vet, med huvudvärk, halsont och leder som värker varje gång jag rör mig.

Nu kan jag ju inte sitta ner och kvida hela dagen, något måste jag ju göra, så jag plockar lite här och där, sorterar bland papper och annat skräp, flyttar runt saker, sitter och tittar mig omkring och skissar lite i fantasin om hur jag kan ändra om och piffa till lite. Detta är inte något som tar på krafter eller anstränger mitt huvud allt för mycket men det piggar upp lite för själen.

Kanske kommer jag med ett nytt inlägg senare idag. Vem vet? Ciao

onsdag 6 februari 2013

Bara att konstatera, Snigeln är snabbare än jag

Japp, så är det. Här går det väldigt långsamt kan jag konstatera. Ingen styrfart alls. Ett steg fram och tre steg tillbaks. Sorgligt är vad det är och den nystartade bloggen Spridda skurar, ha ha, den funkar inte alls.

Om jag har tur, så kommer det kanske att funka denna veckan med någon av bloggarna. En ska vara kvar och en ska bort. Vilken vet jag inte. En sak till, jag har lyckats med att sabba bort alla mina bilder! Jo, så är det och det var inte svårt, det bara blev så. Inget konstigt alls när det gäller mig. Ciao

onsdag 9 januari 2013

Nu jäklar

Jag tror jag är på G. Tror alltså.
Sitter illa till för att skapa blogg just nu. Hoppas ångan sitter i tills ikväll för då minsann tror jag det kan bli något. Jag är taggad till MAX just nu.

Allt är klar i huvudet och på papper, nu fattas bara verkligheten. Tror ni det funkar? Vi får se.
//Ciao

söndag 6 januari 2013

När man håller på att bli vansinnig

Precis så är det. Jag håller på att gå coco bananas. På riktigt.

Bloggen skulle få gå till vila och jag skulle skapa en ny.

 Halleluja, kyss mig där solen aldrig skiner! Tror ni jag klarade det? Nä, alldeles riktigt, det sket sig kan man säga. Fattade ingenting, vet inte hur man gör!! Hur gjorde jag när jag skapade denna? Vet inte, kommer inte ihåg. Totalt blankt i skallen.

OK, den får väl återuppstå. Det var det ju en annan person som gjorde för evigheter sedan. Så det är ju inga problem.  Eller hur?

Ja, kära ni, så får det nog bli.  //Ciao