Ja, det gick ju inte som jag hade tänkt med att starta en ny blogg. SUCK! Den gamla fick ju bara byta nytt namn. Om jag ska vara ärlig så ser jag ingen vits med det, men nu är det som det är och så får det vara tills jag samlat nya krafter och fått ordning på hjärncellerna. Så är det och hjärnceller är inte att leka med.
Tiden rusar iväg känns det som. Jag hänger inte med riktigt. 3:dje september redan! Hu, så hemskt.
Vissa bloggar jag läser är lyriska över att hösten är på väg. Jag förstår inte det. Hur tänker dom?
Dom lääängar efter att ha yllekofta hela dagen, raggsockor på fötterna och krypa ihop i soffan med en fleecefilt över sig och en stor kopp ryckande te i händerna! Dom skriver/pratar om hur det rycker ur munnen när de går en långpromenad och hur färgglada och krispiga löv knastrar under stövlarna!
Så är det inte i min värld. Jag känner en vind som biter ända in i ryggmärgen och som skoningslöst sliter löven bort ifrån alla träden. Löven flyger runt som oroliga andar i luften och ligger sedan gråbruna och snorhala på marken.
Träden står som förtvivlade skelett och vajar med vinden. Vissa grenar slits skoningslöst bort av den hårda blåsten.
Jag ser inget lyriskt över detta och fleecefilten, yllekoftan och raggsockorna har jag för att överleva när jag fryser så jag hackar tänder.
Just nu är mörkret på ingång att lägga sig över min trädgård och solcellslamporna lyser svagt. Jag tror jag ska tända några doftljus från Plain Vanilla! Nä det är nog inte doftljus som är från Plain Vanilla, det är...
Jag tänder några vanilla doftljus från IKEA. Så får det bli. Ljusen som doftar äpple och kanel får vänta ett tag till.
Ja, det var allt från Karin med K idag. Hoppas ni får en härlig kväll. Ciao och Bonna Notte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar