Ovanstående rad är den lättaste att skriva. Inget konstigt och svårt med den. Den liksom bara sitter där om man säger så. Jo visst, den börjar ju alla inlägg.
Jag har en tisdag att "slå ihjäl" känns det som. Lång som en hel följetong! Ingen inspiration alls. Solen lyser med sin frånvaro och regnet kommer lite då och då, Ingen ordning där heller. Antingen kan det regna eller så får det vara, inte sådär "skvättvis" det blir ingen harmoni då.
Visserligen har jag ingenting att klaga på. Jag har det bra och tak över huvudet. Jag har en soffa där jag kan lägga mig och dra en fleecefilt över mig, om det inte passar! Det gör jag inte, jag kvider och gnäller istället. Inte bra.
Min dotter och jag har varit hos min gamla far och städat och betalt hans räkningar. Och han GNÄLLER och klagar på allt, precis allt. Jag blev nog smittad av hans gnäll skulle jag tro. Suck.
Jag ska strax börja fundera ut och sedan förbereda dagen rätt för mannen. Ni vet han som kör Dukan-dieten och jag då, som tillagar den. Det går ganska bra faktiskt. Jag har kommit in i hur det hela fungerar och försöker piffa till den så gott det går med det som är tillåtet. Parallellt tänker jag då på vad jag ska äta. Som vanligt vill jag ju ha pasta med något, som jag i nuläget inte vet. Vi får se vad det blir. Jag har lite tid på mig, maten serveras inte förrän vid 18-snåret. Det är lugnt.
Jag är mycket förtjust i smidesmöbler
Denna är mycket användbart. Både till
en krukväxt eller en bricka med tända ljus
och att sitta på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar